Kekri on sadonkorjuujuhla

Kekri on sadonkorjuun valmistumisen ja työvuoden päätöksen syysjuhla, jolla on juuret vuosituhansia vanhassa eurooppalaisessa maatalouskulttuurissa. Aurinko- ja kuuvuoden tasannut jakoaika sekä vuodenvaihde sijoittuivat nekin kekrin aikaan. Yhteisöllisissä kekrijuhlissa nautittiin yltäkylläisesti satokauden antimilla, kerrottiin tarinoita, hassuteltiin ja ennustettiin tulevan vuoden tapahtumia.

Talonpoikaiskulttuurisäätiön video ”Satokauden päätös ja uuden vuoden alku. Kekri ja sen monet muodot maailmalla” tutustuttaa katsojan suomalaisen kekrin perinteisiin. Samalla tutuksi tulevat sadonkorjuuseen, vainajien muistamiseen sekä vuoden vaihtumiseen liittyvät juhlat maailmalla. Esille nostetaan mm. Samhain, Halloween, Kuolleiden päivä sekä Pyhäinpäivä. Linkin Talonpoikaiskulttuurisäätiön YouTube-kanavalla olevaan videoon löydät: Kekri -> Tietoiskut kekristä.

The Finnish Kekri festival has many cousins around the globe. All these festivals share common features, and they are celebrated in late autumn. When the harvesting of crops had been completed, it was time for Kekri. The cattle were brought to the barn from the pastures, beer was brewed, and sausages were made. The time between Saint Michael’s day at the end of September and All Saints’ Day at the beginning of November was a suitable time for celebrating Kekri.

Harvest festivals are living traditions around the world. Kekri is celebrated by getting together for good food, fun and games. There are no strict rules and formalities when celebrating Kekri. Everyone can create a Kekri to their own liking. New Kekri YouTube-video: Kekri-> Tietoiskut kekristä

Kekri - en finsk skördefest med mycket gamla anor

Kekri, som också regionalt haft varierande benämningar som köyry eller keuri, är en sannolikt urgammal finsk skörde- eller höstfest. Ända fram till 1800-talet utjorde kekri årets största högtid för finnarna. Kekri var också högtiden som ansågs avsluta den gamla året och påbörja det nya. Finnarna ansåg året vara bundet till skörden och då skördearbetet och tröskningen var klara, tog också året slut.

Kekri har även kallats ”jakoaika” eller ”delningstiden”. Detta betyder den tid som behövs för att jämna ut skillnaden mellan solårets 365 dagar och 12 måncykler. Samtidigt delade den det gamla året ifrån det nya. Eftersom denna tid på sätt och vis ligger utanför den vanliga tideräkningen, ansågs den också ligga utanför den vanliga tiden och tillvaron. Kekri var alltså en helig tid då den vardagliga reglerna inte gällde. Det var en tid då onda andar ansågs vara på fri fot, en tid att göra trollkonster och spådomar, men även en tid då tjänarna kunde spela spratt på sina husbönder.

Vanligen skedde detta genom att man i följen från hus till hus, utklädda till bockar och andra fantasirika figurer. Man spelade spratt på husbondfolket och kunde t.ex. hota att knäcka skorstenen om man inte bjöds på mat och brännvin. Till kekris natur som en skördefest hörde nämligen att alla gårdar ställde till med ordentliga kalas, dukade sina bord fulla med delikatesser framställda av den färska skörden och bryggde rejält med öl.

Småningom under 1800-talets lopp började kekrins betydelse ge vika och många av dess traditioner överfördes sedan till julen, men idag håller kekri på att genomgå en renässans och den urgamla skördefesten har åter börjat firas på många håll i landet.